Lagar och regler för vård av gravplatsen
I Sverige regleras gravrätt och gravskötsel främst genom kyrkolagen och gravrättslagen.
Publicerad: 27.5.2022 klockan 12:15
Senast ändrad: 22.5.2023 klockan 13:52
Dessa lagar fastställer vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för dem som har gravrätt samt hur gravar ska skötas och underhållas.
Gravrätt är den rätt som ger en person eller flera personer eller en organisation rätten att disponera över en gravplats. Gravrättsinnehavaren har rätt att bestämma vem som ska begravas i graven och hur gravplatsen ska utformas. Rätten till en gravplats kan vara tidsbegränsad eller permanent och kan överlåtas genom köp eller arv. Normalt sett brukar tidsbegränsade gravrätter vara mellan 10 och 25 år, men det kan variera mellan olika kommuner och kyrkogårdar. Hos Svenska Kyrkan är gravrätten 25 år. I de flesta fall har gravrättsinnehavaren vid sin död rätt att gravsättas i graven.
Det finns "full gravrätt" som gäller kist- eller urngravplatser och det finns "begränsad gravrätt" som gäller askgravplats och s.k. "kolumbarium". För askgravlundar och minneslundar finns det ingen gravrättsinnehavare, således är det upplåtaren som sköter dessa gemensamma gravområdena, oftast till en kostnad.
Vad bekostar begravningsavgiften?
Begravningsverksamheten finansieras med begravningsavgiften som betalas genom skatteverket av alla som är folkbokförda i landet, och som har en beskattningsbar inkomst,. Begravningsverksamheten, är i sig, uppdelad i geografiska områden – förvaltningsområden. För vart och ett av förvaltningsområdena finns det en huvudman som ansvarar för begravningsverksamheten. I Stockholm och Tranås är kommunerna huvudman, men i resten av landet är Svenska kyrkans församlingar och pastorat huvudmän. Huvudmannen för begravningsverksamheten förvaltar de allmänna begravningsplatserna och...
...ser till att det finns tillräckligt många gravplatser
...erbjuder gravplatser och andra gravanläggningar av allmänt förekommande slag för gravsättning
...erbjuder särskilda gravplatser för dem som inte tillhör ett kristet trossamfund
...erbjuder en lokal förvaring av kistlagt stoft
...sköter kremering
... sköter gravsättning
...sköter transporter av den avlidne
....erbjuder en lokal utan religiösa symboler för begravningsceremoni.
Och allt detta ska täckas av de medel som begravningsavgiften ger genom skattesedeln. Begravningsavgiften ska inte förväxlas med kyrkoavgiften. Svenska kyrkans begravningshuvudmän beräknar varje år hur mycket begravningsverksamheten väntas kosta under det kommande året. Utifrån den, och utifrån invånarnas beskattningsbara inkomster, fastställer sedan den statliga myndigheten Kammarkollegiet begravningsavgiftens storlek. År 2023 utgör avgiften 25,8 öre per intjänad hundralapp. För en person som tjänar 350 000 kr om året är avgiften 903 kr per år. I Stockholms och Tranås kommuner, kan avgiften vara en annan. Vilken avgiften är står skrivet i ditt skattebesked.
Det är också huvudmannen som har personal, byggnader, maskiner och allt annat som behövs för verksamheten. Personalen anlägger, sköter och vårdar begravningsplatsernas allmänna delar och har viss tillsyn över gravplatserna. Däremot sköter personalen inte om enskilda gravplatser som har gravrättsinnehavare.
Läs också: Allt du behöver veta om gravskötsel
Graven ska vara "i ordnat och värdigt skick"
Enligt gravrättslagen ska gravplatsen alltså skötas och underhållas av gravrättsinnehavaren eller den som denne utser. Detta inkluderar bland annat att hålla gravplatsen ren och snygg samt att se till att gravstenen är säker och stadig. Ordagrant så skall graven enligt lagen vara "i ordnat och värdigt skick”. Om gravrättsinnehavaren inte sköter sin gravplats kan den återtas av upplåtaren eller planteringen tas bort.
För dig som har förhinder att ta hand om det praktiska för en grav, kanske på grund av att gravrättsinnehavaren bor på annan ort eller har fysiska förhinder, så erbjuder Memodo abonnemangstjänster för gravskötsel. Här finns information om detaljerna i abonnemangen och möjlighet att beställa.
Läs också: Tips för blommor på graven
Kan man förlora gravrätten?
Det finns vissa regler kring vad som får placeras på en gravplats. Gravrättsinnehavaren får till exempel inte placera föremål på graven som kan vara farliga, störande eller på annat sätt skapa problem för besökare eller personal som arbetar på kyrkogården. Det är också förbjudet att placera föremål på graven som är olämpliga ur moralisk eller etisk synvinkel.
Om en gravrättsinnehavare avlider och ingen annan har rätt att överta gravrätten, så upphör gravrätten normalt sett att gälla. Gravplatsen återgår då till kyrkan eller kommunen, som kan återanvända den för nya begravningar. Detta sker vanligtvis efter en tidsperiod som kan variera.
Det är viktigt att notera att reglerna kring gravrätt och gravskötsel kan variera mellan olika kommuner och kyrkogårdar. Det är därför alltid bäst att kontakta den aktuella kyrkan eller kommunen för att få mer information om vad som gäller på en specifik plats.
Läs också: Så gör du din egen gravkrans
Källor: Svenska Kyrkan och Sveriges Lagbok. Grunden av artikeln kommer från ChatGPT, men texten är kraftigt redigerad. Texten är faktagranskad av Sveriges Begravningsbyråers Förbund, SBF.